EcoTrail de Paris

I går (läs fredag) sken solen i Paris och även om det inte var så varmt så fick man vårkänslor jämfört med istiden hemma, men i dag är det lördag och det är dags att starta min första ultratävling för i år. Då skiner inte solen, det är gråmulet, +3 grader och blåser rejält, progonsen lovar lätt regn framåt eftermiddagen.

Sandra ger sig i väg före mig och Per, starten för hennes 30 km lopp är redan klockan 10, vi startar inte förrän 12, det är sen start så vi säkert skall få uppleva Paris by Night. När det är dags för oss tar vi Metron några stationer och sen byter vi till RER tåget som skall ta oss ut till starten, det är fullt med löpare på tåget.

Train & Run - Parisversionen

Sista biten till startplatsen blir det busstransport, nu är det bara att vänta en timma. Äta och dricka lite, ta av sig lite kläder och lämna in ombytesväskan, sen vänta en timma frusen i blåsten. På en storbildskärm är dom vänliga nog att köra en film från förra årets lopp, då var det +25 grader, precis vad alla behöver se nu.

25 grader på bildskärmen, 3 grader i verkligheten, omtänksamt!

Startklara

Kl 10.00, lite över för att allt snackande på franska måste bli klart först, går starten. Vi ger oss iväg först över lite knöliga gräsmattor och sen blir det parkstigar. Jag är riktigt stum i starten i kylan, men efter någon kilometer släpper det. Lyckas ligga hyfsat långt fram så det inte blir trångt på stigarna. Det går riktigt bra, håller ungefär 5.30 tempo i snitt, det är antagligen lite för snabbt men det är lika bra att köra på nu när det går sen kommer ju backarna man hört talas om. Tar av mig jackan efter ett tag det är nu riktigt skönt löpväder så länge man är i gång.

Det blev inte snöpulsning, men nu börjar leran så smått

Det flyter på bra, är framme vid 23 km och den första matkontrollen, ett kanska kort och effektivt stopp, sen blir det värre. Vi hade någon backe innan maten men nu efteråt kommer dom nonstopp. Upp och ned i ravinerna, 70-80 höjdmter upp, lite plant, ned igen, lite plant, upp igen, osv, så där hålller det på. Under de 21 kilometrarna fram till nästa kontroll är det 595 höjdmter, både upp och ned. Får ingen flyt i löpningen i berg- och dalbanan. Farten i början sätter säkert också sina spår. Det blir inte lättare av att det är lera överallt, i en backe där vi skulle upp rann leran nedåt som en lavaström

Vänder mig om på toppen av en backe och får syn på Pers mössa strax bakom, vi tappade bort varandra redan i starten men nu kommer han. Det börjar bli kyligare igen så vi stannar och tar på jackorna, sen kör Per före. Passade på att ringa till Sandra i en backe för att höra hur det gått för henne, hon fick 3.32 på 32 km i dessa förhållande utan speciellt mycket löpträning, klart godkänt.

Ännu en lååång och lerig backe

Depåstopp vid 45 km

Kommer fram till 45 km kontrollen, Per står där och fixar med utrustning och mat, fast här fick man bara vatten vid kontrollen. Vi kör vidare och kuperingen fortsätter ett tag till. Per drar iväg före på nytt, själv har jag fortsatt svår att få upp flytet. Kommer farm till observatoriet vid Meudon efter 47 km, nu ser man Eiffeltornet för första gången, det är långt bort och ändå skall vi springa en lång omväg i skogen innan vi kommer dit.

Därborta ligger målet

Nu kommer några kilometer som är relativt plana, jag börjar få flyt i löpningen igen till slut, samtidigt börjat det regna, än så länge bara lätt, och det skymmer.

Framme vid 55 km kontrollen, här fanns det mat, gott med varm nudelsoppa, korvar, brieost, apelsin, chips, mm. Hitter en plats i ett tält så jag kan ta på mig en T-shirt extra och fixa med pannlampan. Sticker ut från kontrollen i mörkret, nu ösregnar det och det är lera överallt, men jag kommer in i ett bra flyt och passaerar folk hela tiden. Nu kommer de 4-5 sista rejäla backarna men det är bara att gå upp och sen dra på utför i leran. Passerar tvärs genom ett litet samhälle och ser i bilarnas strålkastarljus hur hårt det regnar, det bara studsar i asfalten.

Är framme vid sista matkontrollen vid 67 km, regnet vräker ned och det är lera överallt, det blir lite ny soppa och sen är det bara att dra vidare, om 2-3 km är det dags att lämna skogen och komma in i stan.

Nu är det bara vatten och lera överallt, matstopp vid 67 km

Kommer in i stan, men det är inte alls som jag tänkt mig, ingen skön väg utmed Seine, det är fortsatt leriga gångvägar eller vägar med trasig asfalt nästan hela vägen. Bristen på mängdträning i vinter sätter sina spår så jag tappar mycket fart och Eiffeltornet kommer inte närmre hur man än springer. När jag känner att nu är jag nästan där, kanske går under 10 h, då vänder banan tillbaka upp på en bro och ut till en ö i Seine.

Bara en liten bit kvar, men först ut på en ö i Seine

Till slut framme i målet efter 10.04, tyvärr fick vi inte ha målet uppe i Eiffeltornet i år pga renovering, lite synd men inte hela världen. Per stod bakom mållinjen och väntade, han hade hunnit in för 10, fick 9.59. Bara att snabbt ta sig bort till sporthallen för dusch och ombyte, det blev svinkallt i blåsen så snart man stannade.

Får vara nöjd efter omstädigheterna, efter en träningenvinter som inte varit som normalt och med mycket lera att slira runt i. Undrar när man skall få en tävling i fint väder nästa gång.