Prylar upptill och nedtill

Lite om årets nyinvesteringar i min "löpargarderob"

Nedtill...

Jag bokstavligen snubblade ju över New Balance "barfotasko" Minimus Trail i USA i somras. Blev frälst redan efter första provrundan på MTB spåret i somras. Nu, ett par måander senare, kan jag bara konstatera att det håller i sig. Det har blivit Minimus varje gång på MTB spåret och den känns bara bra, fullständig kontroll i steget. Har sprungit lite även på vanliga spår och den kilometer på asfalt jag har till skogen, inga problem, men det är när det blir knixigt och ojämt dom kommer till sin rätt. Hade en tanke att prova Lidingö med dom men vågade inte riktigt, har ju bara kört ca 15 km långa pass i dom än så länge.

Nu så här på höstkanten har dom dessutom kommit till en ny användning, rengjorda från lera och damm blir dom perfekta inomhus också på F&S cirkelfyspass, även där mycket bättre kontroll på foten än med vanliga "tanks" till gympaskor.

Upptill...

Ny lampa är en av de saker som måste skaffas inför UTMB, hade turen inför TEC i våras att få låna och testa en Silva X-Trail Plus. Liten smidig LED lampa med riktigt bra ljus och ett litet pack med Li-jon batterier. Jag var nöjd med ljuset på TEC men den höll inte måttet i drifttid på batteriet, räckte inte hela natten. Det kan ha varit pga att jag inte motionerat det nya batteriet med några upp- och urladdningar. Oavsett vilket så är inte ett laddningsbart batteripack för 1000 kr så lyckat till UTMB, det lär inte räcka 2 nätter och det är svårt att fylla på.

Nu fick det istället bli köp av samma lampa men utan "plus", bara X-trail. Samma bra ljus men med 4 helt vanliga AA batterier som man kan byta varsomhelst, och 1000 kr billigare. Nu blir det lite provlöpning  i vinter så får vi se om den håller måttet. Ett första litet test är avklarat med godkänt resultat.

Lidingöloppet avklarat

Så var det då avklarat för i år, Lidingöloppet alltså. Det man inte kan klaga på är vädret, en kristallklar höstmorgon med några få plusgrader, sen värmde solen sakta men säkert upp landskapet så att det till start var 15 grader, helt perfekt eftersom det var lite svalare i skogen där solen inte kom åt.

Kan inte heller klaga på mitt lopp med tanke på att jag inte alls toppat formen med intervaller och fartpass, hade inte något specifikt mål mer än att försöka göra ett väldisponerat lopp. Det är lite svårt att få till detta på Lidingö när alla panikrusar i starten för att inte hamna i kön när det blir smal körväg redan efter 1 km: Värst är det i startled 1C där jag alltid hamnar nu för tiden. Jag tog det medvetet förhållandevis lugnt denna första kilometer och även några till, istället för att jaga luckor i kön utnyttjade jag tillfällen när dom dök upp. När vi rundat Kyrkviken efter 8 km var kön så uttänjd att det efter det bara var att springa på i stort sett.

Psykologiskt var det ett perfekt upplägg, sprang förbi folk hela tiden. Från där den smala vägen börjar efter 1 km till någon meter före mållinjen, väldigt mentalt stärkande när man passerar en efter en och känner sig stark. Någon enstaka kom naturligtvis förbi mig också och några passerade växelvis, bl.a. Gunnila som jag fick ge mig mot när hon passerade för 3:e gången strax före Abborbacken för att gå i mål på nytt VLK rekord på damsidan. Höken dök upp framför mig i backen med 2 km kvar, det gick tugnt för han då efter en stark början så det blev en snabb passage i backen. Många blev passerade, jag låg på 2036:e plats bland herrarn efter 5 km men slutade 828. Uppmot 1200 löpare passerade på 25 km, även om några av dessa fanns i senare startgrupper så var det säkert över 1000 jag sprang förbi, en löpare var 25:e meter i snitt, kul och stärkade var det som sagt.

Några saker måste jag däremot klaga på...

Man kan tycka att arrangörerna av Lidingöloppet börjar bli lite väl snikna, eller vad skall man säga när man får betala 40 + 20 kr för transport av ombyte och värdesaker från Lidingövallen till målet, räcker inte den redan höga startavgiften och att alla loppen växer så det knakar och blir fyllda till max. När det dessutom är för 47:e gången så borde det mesta av investeringar och annat som behövs vara gjorda.

Nästa klagan är på vår statliga television som vi i princip är tvugna att finansiera varken vi vill se den eller inte. Jag har i princip slutat titta på de sportnyheter om finns, det är nästan precis lika illa där som i alla tidningar, det existerar bara fotboll i huvudet på våra sportjournalister, möjligen uppblandat med lite motor, golf och ishockey. Eller vad skall man säga, jag kollade på Sportnytt i går mest för att få mina farhågor bekräftade. Här är världens största löparhelg i gång med över 40.000 deltagare mindre än 1 mil från TV-huset. Under ett 15 minuter långt Sportnytt kl 19.45 i går nämns inte detta med ett enda ord, samtidigt på dessa 15 minuter lyckas man klämma in 3 block om fotboll, det börjar med fotboll, är fotboll mitt i och slutar med fotboll. I Lidingös alla lopp finns det allt, elit, bredd och ungdomar, det finns hur många möjligheter som helst för olika vinklingar på ett reportage, men det är klart, man kan ju bli skitig om fötterna om man måste kliva ned från pressläktaren, det är ju ingen garanti för att solen skiner som den gjorde.



 

Lidingöloppet

I morgen är det då dags för ett av dom stora loppen i Sverige, lite märkligt är det att alla och några till skall vara med på några få extremt stora lopp och trängas, när alla andra fina lopp som finns i landet får vara glada om det kommer 100 själar av dom mest inbitna.

I år skall jag själv dit och trängas, omöjligt att lägga upp loppet som man själv vill när det inte går att få flyt i löpningen förrän efter halva banan eller så. Eftersom fokus under hösten för min del är långt och länge istället för fart så har jag inte toppat formen för att göra något pers eller gå sub 2.15, så trängseln gör inte så mycket. Det skall istället bli ett omväxlande långpass med tempo och säkert lite naturlig fartlek för att komma fram. Vi får se, det kanske ger bra effekt på resultatet också.

Vädret ser ju ut att bli lovande, på Rapport pratade dom just om "medelhavsvärme" visserligen lite nedkyld till nordiska förhållanden, men +17 i slutet av september är i varje fall rätt varmt.

Återfall?

Det är mer än 2 år sedan det blev en orienteringstävling, i maj 2009. Jag har aldrig haft ett så långt uppehåll sen jag började springa i skogen 1974, inte ens under utlandsåren på 80-talen. Nu tyckte Sandra att vi skulle på en tävling i höst, why not?
Träning blir det ju i vilket fall som helst och kul med lite variation. När det dessutom är en så perfekt höstdag som idag kunde det inte bli bättre. Vi åkte till Upplandsskogarna en bit norr om Heby för att springa OK Triangelns medeldistanstävling. För er som inte är så insatta i orientering innebär medel att det är en kort bana (ca 4 km) med många kontroller i svårorienterad terräng...

Detaljrikt och svårt var det med superfin terrräng, mycket berghällar och ren skog, men efter 2½ års uppehåll med orienteringen blir man lite ringrostig. Det var nog tur att man tappat bort löpsteget i skogen så det inte gick så fort, det blev tid att missa en del ändå på banan.

Kul med lite orientering som omväxlingen, dom andra i VSOK undrade förvånat vad vi gjorde där. Nån tyckte jag kunde ju springa hem. Varför inte, 75 km hade ju blivit lite mer som ett träningspass ;-)
Även om det var kul omväxling så blir inte återfallet varaktigt, någon enstaka gång om året får nog räcka och en annan gång kan man ju planera in hemresan till fots.

Träningsvärk

I går var det premiär för cirkelfys på F&S för min del, jo mycket riktigt man hittade en del muskler i kroppen som inte jobbat så hårt på ett tag kan man säga. Ömt lite överallt. Kändes riktigt tugnt när jag kom hem från jobbet i dag så jag funderade till och med på att ta en liten vilodag, men... ...tänkte att det har ju känts bättre när man rört sig i dag och mer ömt när man suttit still en stund och det borde ju inte vara "springmusklerna" som var otränade och värker, så det var värt att pröva en runda. Oj vad lätt det gick, jag har ju kört mest "lågfartsträning" många veckor nu innan och efter Skövde och har inte tänkt formtoppa för fart till Lidingö. I det lägget kändes det riktigt bra att köra Rocklundamilen i 4.50 fart och det kändes lätt, när man strax innan funderat på att ta en vilodag. Tänk vad bra det är med blandat träning.

Det finns alltid möjligheter att springa

Den senaste veckan har jag varit i Beijing för jobbet, så det blev inga möjligheter att vara med varken på helgens 12 h träning, något av alla loppen som varit denna helg eller den orientering som Sandra tänkt vi skulle göra ett tillfälligt återbesök på, men springa kan man alltid göra var man än är, bara att packa med ett par löpskor och lite kläder. Det är i och för sig fullt möjligt att springa längs gatorna i Beijing, men det blir lite ryckigt med många stopp för att passera alla gator och det är en fördel om man har ögon även i nacken för trafikregler är inte till för att följas i första hand.

Första kvällen fick det bli hotellets löpband, men sen lyckades jag lokalisera en liten park ett par kvarter bort. Där fanns en 900 meter lång slingrande betongrunda för motionerande Kineser, perfekt för lite löprundor även om dom flesta promenerade. Konstaterade också att allting är relativt, parken hette SiDe som betyder något i stil med de 4 värden parken ger. Lugnet, den fysiska och mentala träningen och naturupplevelsen!!?? Det är klart bor man i Beijing kan en liten park kännas lugn, trots att den ligger inklämd precis bredvid en av stans största motorvägskorsningar och järnvägen till flygplatsen, men det var ju inte precis någon tystnad som i de djupa skogarna. En 100% landskapsdesignad och planterad park kan kanske vara en naturupplevelse också för en Beijingbo. Stan har 17 miljoner innevånare officiellt, plus några miljoner till, 2 gånger Sveriges befolkning i en och samma stad, då får man ta till vara på de möjligheter som finns.