Ett Ultra-dygn i Täby

Ja jag vet, det har gått många dagar nu sen vi kom i mål i TEC, men jag har inte legat utslagen, det har varit mycket annat varje dag. Nu tänkte jag i varje fall berätta lite hur det kan vara att tillbringa ett dygn i Täby så här på vårkanten.
NU MED BILDER och ett stort tack till Hannu Kallio som delar med sig av ett stort bildarkiv. Mera finna att se och läsa via TEC's hemsida.

Perferkt att bo på hotellet precis vid starten. Middag på kvällen med kanske en tredjedel av startfältet och mycket snack inför loppet, Emelie hade litet föredrag om att få i sig näring så det räcker och fick frågor om hur man klarar kylan!!?? Tror det var tjejen från Dubai som frågade, klart att även några plusgrader kan vara kyla för en Dubaibo. Hon skulle varit här på något långpass i Januari i -20.

Skönt med sovmorgon och en lugn frukost på hotellet, sen var det bara att dra på sig tightsen, bära med sig klädväskan och matlådan och promenera bort till starten för nummerlapp och invägning. Ja man blir invägd, för att dom skall ha koll på tillståndet om man börja "domna bort" framåt natten.

Kl är 9.59, efter lite förmaningstal har alla samlats i en hög bakom något slags virtuell startlinje, sen smäller det.

Daniel och jag före start, trött redan?
Foto: Hannu K












Starten har GÅTT!!!
Foto: Hannu K


Starten går, ja går stämmer nog bättre än springer för det går riktigt lugnt ut på spåret förbi fyrverkerier och täta publikled. Efter några hundra meter är vi nere på första cykelbanan och det känns att loppet börjat, bara 160 km kvar!

Känns bra första varet, mycket folk i sikte och lätt att hitta något som känns lagom, sprang mest med ett gäng från Linnéa under något slags ledning av MarathonMia. Kändes bra men gick kanske lite fort, hade tänkt starta på 6.30 tempo men nu gick varvet på 1.02 så det var 6.12 i snitt. Ett snabbt första depåstopp för lite dricka och plocka med lite mat.

Känner mig stark efter första varvet.
Foto: Hannu K



Nu kom 3 varv som gick av bara farten, kom ihop med Johan Persson från Haninge och Lars Bjerlöv från Motala, Johan var ute på 100 miles och Lars på 50, men tempot passade oss. Varven bara passerade, mycket prat, mest om löpning och lopp, men det blir annat också. Sen var det mycket folk ute och rastade hundar, barn och sig själva runt Rönninge och Skavlöten så det var alltid något nytt att titta på. Varven rullade på med korta depåstopp. 1.02 - 1.04 - 1.07.

Jag, Johan och Lars när det flöt på bra de första 4:a varven. Foto: Hannu K
En kilometer av varvet gick i skogen. Foto: Hannu K

Till 5:e varvet hade Roger C dykt upp, direkt från halvmaran i Vällingby som han fixat på 1.20! Roger var med en bit för lite nedjoggning? Början på 5:e varet gav marathonpassering, första maran gick på 4.30 ungefär och 5:e varvet slutade på 1.09, ett sakta sjunkande tempo men fortfarande helt OK.

Nu började den mentala utmaningen, fötterna ömma, låren lite värkande, men framförallt blev det 5 varv på egen hand. Glest med löpare nu, antingen varvade man någon, då gick det för sakta, eller så blev man varvad, då gick det för fort. Alla Svensson hade rastat färdigt sina hundar och barn och mörkret började falla. Så j-la långt kvar, går det här verkligen. Många negativa tankar att besegra. En liten ljuspunkt kom när 8 varv var klara, nu blev det mindre kvar för varje steg än vad jag redan gjort. Ett lyft också när några Täbyfamiljer ställt sig med egna depåbord med vatten och godis i villaområden. Trots ljuspunkterna var det tunga varv där definitionen för vad som är en backe (=gå) stadigt förändrades, dom blev fler och dom blev längre. Varvtiderna föll rejält 1.16 - 1.26 - 1.28 - 1.40 - 1.46
Nu är det tugnt, efter 7 varv tror jag. Foto: Hannu H

Under 10:e varvet hade jag bestämt att något måste göras, längre stopp och totalt ombyte på överkroppen med lite varmare klädlager. Dessutom kom nu Alf med som pacer, han skulle springa med ett varv men det blev 3. Vilken betydelse det har med någon att prata med och som, utan att driva på bara genom att vara piggare, gör att det blir mer spring i benen och backarna inte blir så extra långa. Varvtiderna gick direkt ned istället för fortsatt upp, nu rundade jag på 1.41 - 1.36 - 1.39. Nu på småtimmarna blev det också mera mat och mera peppning i mattältet, helt fantastisk service. En rejäl mugg kaffe med mjölk varje varv gav både coffeinkick och protein, perfekt.

Varv 14 och 15: OK, nu är det inte långt kvar, bara ett normalt långpass. Känner också att 24h gränsen är helt under kontroll, 20 h målet gav jag upp redan runt 6-7 mil. Gryningen kommer, fåglarna kvittrar, en och annan Täby-Svensson har börjat rasta hunden igen, barna fick däremot sova. Trots att det känns bra och trots att jag kom ihop med Haninge Johan igen nästan hela 14:e varvet (han låg då ett varv före) så blir det farttapp igen. 1.49 - 1.47 på varven, det blev mina två långsammaste.

I slutet på 15:e möte Kerstin upp, hon hade pacat någon annan innan, nu skulle hon köra sista varvet med mig. Det blev på nytt ett rejält lyft med pacing och ett sista varv med ett hägrade mål inom räckhåll, jag kom plötsligt ned på 1.36 igen.

MÅLGÅNG - YES!! Har väl aldrig känts så skönt att gå i mål. Efter 23 h och 12 minuter är det rätt skönt att sätta sig ned och veta att man lyckats. Bara att njuta av tillvaron i vårsolen. Att det sen var en utmaning att promenera? tillbaka till hotellet och att bestämma sig för hur benen skulle ligga när man försökte sova några timmar för en "late check-out" är en annan historia.

STORT TACK till alla inblanade för en suveränt arrangerad tävling med perfekt service och tack till Alf och Kerstin som pacade och rejält hjälpte till med motivationen.

Nu har det varit 4 dagar med 100% vila, förrutom cylkel till jobbet, i morgon får det nog bli en liten återhämtningsrunda. Känner att man är på gång igen, det kommer mera....